Sexologen Blondiie

Jag kallas ju inte Bitchsexolog för intet...
Fick ett litet mail....

Hej Blondiie,

Jag mötte Camilla på en dans för singlar. Jag förstod med en gång när jag såg henne att hon var för ung för mig. Visst var det så, jag är 54 och hon är 32. 22 år yngre än mig! Jag tyckte det var verkligen tråkigt eftersom vi fick så fin kontakt den kvällen. Hon fick mig att känna mig så trygg och avslappnad. Åldersskillnaden verkade inte bekymra henne alls lika mycket som mig.


Jag sa till henne att det kändes som att folk stirrade på oss. Jag sa att de förmodligen undrade om jag var antingen pervers eller hennes far. Hon tyckte att jag var fånig och att hon skulle känna sig smickrad om jag ville gå ut med henne igen.


Från den dagen har jag och Camilla träffats regelbundet i tre månader. Jag gillar henne verkligen, och jag tror att hon gillar mig. Ändå, vart vi än går, så känns det som folk iakttar oss. Ibland ser jag att de faktiskt stannar upp och stirrar! Det är väldigt frustrerande och jag vet att det är vår åldersskillnad som drar till sig blickarna. Jag känner mig illa till mods när jag tänker på det. Hur kan människor vara så fördömande?


Snälla, hjälp oss att hitta en lösning! Jag skickar med en bild på mitt lilla hjärta!



/54-åringen


En bild på min älskade Camilla:






Jag vet inte riktigt vad jag skall svara...
Ber om hjälp =)

Istället då som dagens grejs så säger jag så här...
Hur man pratar om samlevnad utan att prata om samlevnad
Då hjälper jag gladeligen till...

Se lär:

Taget från en verklig chatdiskussion någonstans i början på tjugohundratalet. Vi kommer in mitt i samtalet...

Tjej: Liten flicka gör så gott hon kan.

Kille: På egen hand?

Tjej: I värsta fall, men det är alltid bättre med manlig hjälp. Ja det är det allra bästa!

Kille: Säger du det? Vad vet jag om det?

Tjej: Inte vet jag vad du vet. Det är väl bara att gå till sig själv. Är det bäst att jobba på egen hand eller är det trevligare när man får sällskap?

Kille: Det är bra att vara två, men ska det bli ordentligt gjort så får man göra det själv. Eller blandar jag ihop nånting nu?

Tjej: Jag vet inte vad du syftar på...

Kille: Syftar? Jag syftar väl aldrig på nånting. Jag talar alltid klarspråk!

Tjej: JAAAA just det!

Kille: Jomen visst är det väl så? Iofs vet jag att jag är konstig i många avseenden men....

Tjej: Lite konstig kanske, men det är vi väl alla. Eller är det bara du och jag?

Kille: Neh....mest jag, tror jag...

Tjej: OK! Jag ger mig. Du är värre. Inte mig emot. Är jag lite mer korkad då kanske? Du behöver inte svara på den självklara frågan. Jag vet ju ändå vad svaret blir.

Kille: Jag tänker svara! Korkad? Nae. Det tycker jag inte. Lite tillsluten ibland. Men jag är ganska tillsluten ibland jag med. Precis som en vinflaska

Tjej: Ja , man kan vända och vrida på allt.

Kille: Vänder man och vrider för hårt så kan det göra ont... Har jag läst i en bok.... Inte testat alltså...

Tjej: Du kanske ska testa att vända och vrida då. Det kanske blir en ny upplevelse.

Kille: Vad ska jag vända och vrida på?

Tjej: Nåt som känns bra att vrida och vända på kanske. Vad du kan tycka att det är, har jag ingen aning om, men det är väl bara att prova sig fram. Till slut finner man nåt som passar.

Kille: Aha... Måste testa det nån gång då... Kan man testa med lite jag har på skrivbordet? Jag har en mus och två bananer här. Är det kul?

Tjej: Testa på du om du tycker att det är trevligt.

Kille: Kan inte du komma och visa först så jag inte har sönder nånting. Typ mosar bananen i musen eller nåt...

Tjej: Klart jag kan komma. Men bananen ska inte kunna mosas. Då är den inte tillräckligt hård. Fixa till det först du, så kan jag kanske hjälpa dig sen.

Kille: Ska man lämna skalet på alltså? Eller ska man stadga den med tejp och pennor?

Tjej: Pennor vet jag inte, det kanske förstör musen. Testa med tejp, det låter som en bra idé. Och så kan du ju prova olika sorters tejp, för att se vilket som är bäst. Silvertejp, eltejp eller tejp med Bamse på. Vad vet jag?

Kille: Jag har bara dubbelhäftande...funkar det? Å andra sidan har jag lim, och det borde kunna funka om det får stelna.. Fast det kanske löser upp sig och blir kladdigt. Och det är väl inget skojigt med kladd?

Tjej: Kladd eller ej. Bara det inte är giftigt så. Det går väl att torka bort kladdet, om man nu är känslig!

Kille: Jag har hört att ett visst sorts kladd kan göra så att man måste bli gift. Stämmer det?

Tjej: Nej! Man måste inte bli gift om man råkar få fel sorts kladd. Även om en del känner det så. Är man bara lite förberedd och ser till var man kladdar ner så kan man klara sig undan den situationen. Och ibland kanske man tycker om att bli kladdig. Fast på valda delar då.

Kille: Aha... Jag tror jag förstår. Det är som i recept alltså? "Häll oljan i pannan"...

Tjej: Inte i pannan! Vem vill bli kladdig i pannan? Det känns lite konstigt. Och det är väl runt munnen som man ska bli det om man nu ska bli kladdig i ansiktet. Och det är väl inget fel att kladda ner sig kring munnen. (Flera tusen skitungar kan väl inte ha fel? De är ju ständigt kladdiga kring munnen.) Fast inte av samma sorts kladd som de äldre kanske...

Kille: Ja, jag vet inte... Men däremot vet jag hur det är att vara kanin. Att få grässtrån mellan tänderna är jobbigt. Men kladdet, det har jag dålig erfarenhet av. I alla fall där uppe...

Tjej: Ja, att vara kanin har väl jag också upplevt. Men jag måste nog säga att hankaniner har det bättre. Honkaniner har en tendens att hålla efter sina strån, vilket hanarna inte gör i så stor utsträckning. Var är rättvisan? När ska honorna få uppleva denna rena känslan? Sen så har väl å andra sidan lite strån aldrig skadat. Det är väl skönt att slippa använda tandtråd?

Kille: Nu ska vi inte börja prata jämlikhet. Det är upp till var och en att klippa gräsmattan. Ingenting hanarna kräver av honorna. Det är bara det att honornas höftskynke är mindre än hanarnas och de skäms för de strån som syns. Dessutom kan jag meddela fröken att det kliar när det växer ut igen. Jodå, visst är det trevligt att slippa tandtråden ibland. Även om jag föredrar mintsmak framför fisk. Men det kanske går att parfymera?

Tjej: Jo tack! Jag har märkt att det kliar! Klart att man inte ska tvinga nån att frisera osv, men vet man att det är uppskattat så kan man tåla en del. Angående parfymer, så finns det nån sorts creme med smak eller nåt åt det hållet om man inte tål fisk. Jordgubbssmak, kanske vore nåt? Jag har inte testat så jag vet inte hur det funkar, men jag har läst Veckorevyn. Och dom skrev om den där cremen nån gång. Bara att kleta på och smaska i sig! Vad tror du?

Kille: Vad är det for fel på grädde eller chokladsås? Det kanske lindrar kliandet mer än vad talk gjorde... Men jag är misstänksam till det här med konstgjorda krämer. Det är ganska trevligt med naturlig smak om det är rent och så. Det är nog det bästa. Åtminstone vad jag här tror.

Och sen blev det lite för grovt...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0