Satt i bilen idag å hörde denna låten, tänk att jag aldrig hört den!
Ändå fött tårarna för mina kinder, den säger allt jag känner å allt som jag att man  
skall känna om mig...
  
 












När stormen river, när broarna brinner
När hopp och mening, bara försvinner
När du känner dig liten, och när ingen finns där
Då är du ändå aldrig ensam, så länge jag finns här
 
 

Jag kan gå hela natten, ta ett flyg eller tåg
Det spelar ingen roll var du är
Jag kommer dit ändå
   
 


Du är aldrig ensam, så länge jag andas
Så länge mitt hjärta kan slå
Du är aldrig ensam, glöm aldrig det
Jag gör vad som helst för dig, det hoppas jag du vet
Ja det hoppas jag du vet
 
 

Om dom du litar på sviker, om din dröm föll i sär
Då kan jag påminna dig om, hur mycket du är värd
Den där rädslan du känner, ja den är inte du
Och hur skrämmande den än verkar, så ebbar den ut
 
 

Jag kan gå hela natten, ta ett flyg eller tåg
Det spelar ingen roll var du är
Jag kommer dit ändå

Du är aldrig ensam, så länge jag andas


Så länge mitt hjärta kan slå
Du är aldrig ensam, glöm aldrig det
Och jag gör vad som helst för dig, det hoppas jag du vet
Ja det hoppas jag du vet
 
 

Så när du inte längre orkar, då orkar jag för två
När du inte ser nån utväg, då hittar jag en ändå
Du har givit mig så mycket genom åren som har gått
Är det största man kan få, det har jag fått

Du är aldrig ensam, så länge jag andas
Så länge mitt hjärta kan slå
Du är aldrig ensam, glöm aldrig det
Jag gör vad som helst för dig, det hoppas jag du vet
Ja det hoppas jag du vet

Och det vet jag att du vet

A horny husband helps his wife with the password on the computer and he types-- My dick....
The wife almost dies of lauging when the error message comes up NOT LONG ENOUGH

Reser du en del?
Stör du dig på medresenärerna?

När personen i flygsätet bredvid dig irriterar dig:
1. Ta fram din laptop
2. Öppna laptopen sakta
3. Starta den
4. Var helt säker på att grannen följer med på vad du gör
5. Öppna Internet explorer
6. Stäng ögonen ett par minuter och titta upp mot himlen (Lyft gärna händerna en aning)

7. Ta ett djupt andetag och Öppna följande adress:

"Luftslottet som sprängdes" är en direkt fortsättning på "Flickan som lekte med elden". Helikoptern med den svårt skottskadade Lisbeth Salander (Noomi Rapace) lämnar Gosseberga i västra Götaland och tar henne till Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. I ett rum intill vårdas hennes far, den avhoppade ryske spionen Alexander Zalachenko, som hon drämt en yxa i i självförsvar efter det att han och den jättelike halvbrodern Niedermann försökt mörda och faktiskt begravt henne.

Båda filmerna förhåller sig trognare till Stieg Larssons litterära förlagor när det gäller själva intrigen än vad "Män som hatar kvinnor" gör. Vissa sidospår i den avslutande delen har strukits helt, till exempel Erika Bergers utflykt till den stora morgontidningen. Inte heller tillåts Mikael Blomkvist ha någon erotisk affär med polisen Monica Figuerola. Resultatet blir en mer stramt berättad historia. Det är ändå mycket som måste få plats när Mikael Blomkvist och gänget på tidningen Millennium ska nysta upp bakgrunden till de övergrepp Salander utsattes för under uppväxten.

För det här manuset svarar Ulf Ryberg som flera gånger gjort utmärkta bearbetningar av böcker och även skrivit egna manus, exempelvis "Den gråtande ministern", "Kvinnan i det låsta rummet" och "Lasermannen".

Trots en speltid på nästan två och en halvtimme känns filmen aldrig lång. Det är högt tryck hela tiden, något som ändå inte utesluter att Alfredson ibland stannar upp och ger oss en andningspaus.

Det sker främst i skildringen av Lisbeth Salander, både på sjukhuset och mot slutet då hon kommit tillbaka till Stockholm.

Denna gång är hon tystare, mer inåtvänd än förut. Paradoxalt nog blir den spensliga, hårt tatuerade kvinnan ändå mer uttrycksfull. Daniel Alfredson väljer skickligt närbilden och låter kameran komma tätt inpå Noomi Rapaces ansikte. Hon är mästerlig när det gäller att se fullständigt nollställd ut, samtidigt som hon i andra ögonblick med hjälp av skiftningar i ögonen blixtsnabbt berättar vad som pågår i hennes inre.

Jag har svårt att tänka mig någon annan vinnare av Guldbaggen för bästa kvinnliga skådespelarprestation.





Denna får 4 av 5 oscar

Dramat om modedesignern Coco Chanel är fantastiskt välgjort och ni som blev förälskade i Audrey Tautou när hon spelade Amelie kan räkna med att trilla dit igen. Hennes rollprestation som den rebelliska Coco är något utöver det vanliga.

I "Coco - livet före Chanel" får vi följa hur den föräldralösa flickan Gabrielle blir den världsberömda modeikonen Coco Chanel. Som barn blir hon och hennes syster övergivna av sin pappa och hamnar på barnhem, något som färgar hennes inställning till män senare i livet. Möjligtvis duger de till att ha sex med fast "det är ju verkligen synd att det behövs en man till det" som hon uttrycker det. Men den inställningen ändras ju förstås när hon möter den stora kärleken.

Cocos viktigaste karaktärsdrag i filmen är helt klart det rebelliska. Hon säger alltid vad hon tycker och gör uppror mot konventionerna, dels för hur en kvinna ska uppföra sig och inte minst för hur en kvinna ska klä sig. För varför ska man ha en korsett när man inte kan andas med den? Och hur kan man överhuvudtaget tänka några tankar alls med alla de där fjädrarna på huvudet? Ja det är frågor som Coco ställer sig medan hon själv går runt klädd som en tonårspojke.

Trots Cocos väldigt aviga inställning till kärlek så har den såklart en central plats i filmen. Hon själv är ju föremål för den rike Balsans ömma känslor men när hon väl drabbas själv förstår hon knappt vad som händer. "Ska man må bra eller är det plågsamt" frågar hon sin bättre vetande väninna. Så även denna stolta och hårda kvinna som tycker att "kärleken gör en undergiven som en hund" blir alltså kär. Klyschigt eller bara verkligt? Kärleken bjuder i alla fall inte bara på enkla lösningar.

Sen har vi det här med modet. Coco Chanels enkla hattar och blusar utan massa detaljer står i stark kontrast till de överdådiga kreationer som de flesta av dåtidens kvinnor bar. Det är väldigt intressant att se hur hennes stil växte fram och var hon hittade sin inspiration även om en del detaljer är ändrade. Genom hela filmen märker man hennes längtan bort från sin fattiga barndom även om det inte är det överflödiga och pråliga som lockar henne.

Som jag redan har nämnt är Audrey Tautou som klippt och skuren för den här rollen och hon gör den alldeles lysande. Hon är verkligen Coco som inte anpassar sig, är fräck i munnen och vägrar rida damsadel trots höjda ögonbryn. Även Benoît Poelvoorde är väldigt lyckad som den rika och festglada Balsan.

I "Coco - livet före Chanel" är Coco en äkta rebell och alla älskar vi rebeller på filmduken, särskilt om de spelas av sådana som Audrey Tautou. Det tillsammans med en briljant berättelse och dessutom en av de vackraste catwalk-scenerna som jag har sett gör "Coco - livet före Chanel" till en riktig filmpärla.


Jag ger den 4 av 5 oscar

Har du någon gång funderat på hur frun till Michelingubben ser ut?

Scrolla ner




































Hon ser ut som jag!
Nu vet du!
Ha en bra dag!


Kramis