Jag hade tid på fredag hos gynekologen senare denna vecka för mitt årliga cellprov.
Tidigt igår ringde de dock från doktorns mottagning för att tala om att  de hade fått ett återbud och att jag kunde komma in tidigare, samma morgon klockan 9.30.

Jag hade precis fått iväg alla till skolan och arbetet och klockan var redan kvart i nio. Det skulle ta minst 35 minuter att köra till mottagningen så jag hade lite bråttom.

Liksom de flesta kvinnor ville jag ägna några extra minuter åt min underlivshygien inför ett gynbesök, men denna gång fanns det helt enkelt ingen tid för en grundlig rengöring så jag tog bara den tvättlapp som råkade ligga vid tvättstället i badrummet och tvättade av mig lite snabbt  "där nere" så jag åtminstone såg presentabel ut. Då jag var klar kastade jag tvättlappen i smutstvättkorgen, slängde på mig mina käder och hoppade in i bilen för att köra i ilfart till min undersökning.

Jag fick bara vänta i ett par minuter innan det var min tur att gå in till doktorn.
Då jag, liksom alla kvinnor, har gått igenom denna procedur flera gånger i livet hoppade jag vant upp på undersökningsbritsen, tittade upp i taket och låtsades som om jag befann mig i Paris eller någon annanstans långt borta.
Doktorn kom in och jag måste säga att jag blev lite förvånad då han sa: Oj då, idag har vi verkligen ansträngt oss! Jag svarade inte och suckade av lättnad då undersökningen var över för denna gången.

Resten av dagen var som vanligt med städning, handlande och matlagning.

Då skolan var slut och min 6-åriga dotter lekte för sig själv ropade hon från badrummet: "Mamma, var är min tvättlapp?" Jag sa till henne att hon kunde ta en ny från linneskåpet eftersom den gamla låg I tvätten. Hon svarade: "Nej mamma, jag måste ha just den som låg vid tvättstället. Jag hade rullat in allt mitt glitter i den.

Resten räknar ni säkert ut själva...
Så fin hade jag gjort mig...