Ingen bra dag..
På vägen hem från skolan var jag så otroligt ledsen så det finns inte.
Fick stanna vid sjön på vägen hem och bara gråta ut.
Mådde hyfsat när jag vaknade.
Men nu...
Inget bra alls...
Grät säkert 15 min så där riktigt hysteriskt...
Känner mig så fruktansvärt misslyckad..
Känner mig så fruktansvärt ensam...
Känner mig så fruktansvärt dålig som mamma...
Känner mig så fruktansvärt dålig i skolan...
Som om jag inte har nått att komma med.
Att världen vore så mkt bättre utan mig...
Jag som jämt är den spralliga fnitterapan, satt istället hela lektionen och tittade ut genom fönstret med sorg i hjärtat.
Läraren frågade hur jag mådde. Svarade bra och riktade blickarna mot böckerna som var svårare än Grekiskan....
Kände mig så jävla korkad och liten och ... Jag vet inte.
IT:n är skitsvår, företagsekonomin jävligt svår....
Enda som är roligt är säkerhet som vi inte har denna veckan.
Inte nästa heller...
Vill bara hoppa av...
Jag kan ändå inget...
Vem fan vill anställa en blond jävla korkad tjej, när dom har alla andra 30 i klassen som är så smarta. Dessutom killar...
Varför ens förnedra mig och gå klart...
Å så rinner tårarna igen.
Känner mig så jävla misslyckad som inte kunde hålla ihop mina förhållanden med nått av barnens pappor.
Som om det bara är massa fel på mej.
Att jag inte är värd att älskas.
Eller att jag inte är nån man orkar stå ut med.
Att jag är fet, ful och äcklig och alla andra är så jävla glada och perfekta hela tiden.
Alla...
Alla utan jag.
Jag är den vilda goa glada, som dom flesta säger att jag är den bästa tjej man kan ha...
Visst.
Vi säger så...
Jag vet fakta, det räcker för mig.... Skådespel min vän, skådespel, min bästa vän...
Känner mig så överflödig.
Jag har massa kompisar, inga som hatar mig.
Men ändå.
Varför är det jämt samma sak.
Man lyssnar, stöttar och ställer upp 24/7, men ändå så har jag ingen att bara gråta ut hos.
För alla gråter ut i min famn.
Eller jo det har jag, men alla är ju så långt borta.
Pratar telefon ganska mkt och jag vet dom ställer upp om det verkligen gäller.
Varför känner jag mig då så ensam...
Så tom...
Känner mig så värdelös som mamma.
Vet att mina barn fått och får mkt mer än andra barn, men ändå.
Jag har ingen ork.
Jag ser att min son mår så jävla dåligt, men jag kan inte lindra hans smärta.
Jag ser att han lider, men jag kan inte nå han.
Alla säger jag är sån underbar mamma.
Varför mår mitt barn då så dåligt?
Han utåtagerar, han gråter, han svär, han är som en jojo och han börjar gå in i sig själv.
För att nästa sekund skratta så tårarna tjuter.
Vill bara ha min goa lilla kille som jämt var glad, skrattade och var så jäkla trevlig och väluppfostrad.
Nu vet jag inte vad jag skall göra...
Han verkar glömt allt. Från regler och förhållningssätt till hur man uppför sig och sköter sig.
Känner mig VÄRDELÖS som mamma.
Allt jag säger blir fel, allt jag gör blir fel.
Jag är den felande länken i hela jävla faderullan känns det som.
Vill bara hoppa skolan, å gräva ner mig.
Kände idag för första gången en känsla som skrämde mig.
Satt i bilen och kände mig långt borta innan jag stannade för att gråta.
Kände att man kör inte bil, utam fullt fokus så jag stannade, men känslan var:
Blir jag påkörd så fine, då slipper jag siten. slipper alla krav. Slipper alla förväntningar.
Kan spendera den i en säng resten av året tittandes ut genom fönstret.
Slippa städa, duka, och göra allt.
Är detta livet?
Finns inget mera?
Vakna ( om man kunde somna) väcka barnen, stressa till skolan, jobba (studera) städa, handla, laga mat, vara rolig och en bra mamma, plugga sova, åter igen om man kan...
Orkar inte jojja mig, ena dagen bubblande skratt, nästa dag halvt knäckt.
Va fan e d med mig?
Hela kroppen värker, alla leder, jag hr ont när jag andas, magkatarr och mår bara blaha...
Orkar bara inte mera.
Jag vill inte mera....
Life suxx.
Idag iaf.
det låter inge bra alls de. jag mår inte heller så bra faktiskt
Det där låter verkligen inte bra alls.. Okej att alla människor kan dippa.. Jag hoppas du inte känner så i överlag.. Jag känner inte dig så gott men av det jag läst av dig så är du en toppentjej!
Hoppas du mär bättre snart! Du betyder!! Kramar!
Men lilla hjärtat då !
Inge kul att känna så där alls !
Hoppas att du piggar på dig så du blir den glada lilla spralliga blondisen igen !
Många kramizar
Hej GB!
Det kanske inte syns men du har många som bryr sig om dig,(mer än du tror), så ta och dela upp dina hinder i mindre bitar så går det att komma över dem. Ge dig själv tid att stanna upp lite så kommer allt annat på plats. Kram Smothly ;-)
ja de är inge kul har ju depression och ångestsjukdom
Meeeen gumman dåååååå......
Vissa dagar är såna dära man bara vill somna om och vakna när man mår bättre...
försöker göra mig såpass stor så jag nååår ända bort till dej så att du kan krypa in i min famn och bara gråta ut
Massa kramar
ja, ibland har man redigt pissiga dagar. då inget funkar, då allt går åt helvette och då man känner sej lägre än nere! men sen kanske man kommer på hur livet ändå ler till emellanåt och de är väl dom stunderna man får leva för när de e som värst. de e väl dom glada stunderna man får komma ihåg när allt e fucked up rent ut sagt! hoppas du får en finfin tisdagkväll och att tårana sinar efter du fått gråta ut. för ibland kan de vara exakt de man behöver, att lipa så ögona e röda o svullna, spy galla över livet. må väl blondiie!
kram/tuta
sv- hahaa, lunar, jiises, jaa, de borde dra mej ner en tio år i alla fall, menar är inte medelåldern där en 14? =P
svar: haha! ja det var verkligen skönt vill jag lova :)
tack men de har jag inte alltid tyckt, nu har jag gått upp lite i vikt iallafall
Lilla vän!Gråt ut bara!!
Du behöver det!
Du får det!
Det är helt OK!
Säger som en här ovanför.
Försök att bena ut de största problemen.
Skriv ner dom.
Titta aldrig på alla samtidigt. Det är då det onda tar över och förlamar en.
Gör en sak i taget. Hitta tid att andas. Som idag när du stannade bilen och grät. Du kanske skulle behöva flera såna pauser varje vecka.
Att be om hjälp är ingen svaghet. Det är en styrka!! Dessutom får du personen du frågar att tänka så här:
"WOW!!! Behöver HON min hjälp?! Det måste betyda att jag är bra på något!"
Du är den bästa mamman dina barn kan ha!
Och varför ska det ha varit DITT fel att förhållandena med dina barns fäder sprack? Det kan ju ha funnits en del fel på dom med... ;-)
Du duger precis så som du är!!!!
Massa styrkekramar från mig!!!!
SV: Undrar om det var den som jag tyckte hon sa bruna bananer asg ja, jag använder lite olika parfymer, efter humöret lite =)
Hoppas att du känner dig bättre nu.
Det är många som inte har varit duktiga i skolan men lyckats bättre än dem som har bästa betygen för betygen är inte allt utan hur man är som person också så försök kämpa på även om det känns som uppförsbacke när du är klar med utbildningen så kan du vara stolt över dig själv och att du klarade det fast det var tufft.
ha en trevlig kväll
Lillgumman då!
Nu får frugan bli hur sotis hon vill. ;-)
Du är ju för tusan en "hottie"! En sån tjej som ingen kille i världen kan låta bli att vrida på huvudet för (för att sen få en armbåge i sidan an sin fru, i bästa fall)
Inte ska du känna dig illa till mods.
Hur jobbigt det än känns med plugget, så är det värt besväret när man är klar.
Det du måste göra om du känner att du har svårt för de här ämnena, är att tala om det för läraren. Om han/hon vet om det, så är det lättare för dom att hjälpa dig.
Det ordnar sig gumman. Du är min hjälte. Bara så att du vet det.
Åh, vad jag önskar att jag kunde säga eller göra något...
Skickar en varm kram genom cyberspace och hoppas att det lindrar lite. Annars postar jag gärna en kanelbulle till dig?
Oj... det lät inget vidare... Jag vet inte vad jag ska skriva till tröst. Skickar en STOR TRÖST KRAM till dig.
Men lilla vän..! känns det så illa...man känner sig inte så stor i såna lägen...hoppas att det snart känns bättre..!! Kramar om dig..!
Massa koalakramar.
Annica har sagt det jag ville säga.
Man måste inte vara stark jämt.
Man måste få braka ihop, vara liten och ynklig. Annars vore man inte människa.
Och du är människa, en fin och bra sådan!
Du, glöm inte att spara det du skrev, jag tror att det är fint att ha i framtiden.
KRAAAM
Ibland är livet skit. Men det finns en annan dag imorgon, jag lovar!
Ibland är livet skit. Men det finns en annan dag imorgon, jag lovar!
Jag håller med om allt Annica har skrivit till dig...kunde inte ha sagt det bättre själv!
Känner dig inte du är en ny bekantskap för mig...men jag känner igen mig lite grann i att känna sig ensam ibland.
Jag är den som tröstar jag är den som finns till alltid..det är tufft.
jag hoppas verkligen du får hjälp och stöd av någon
som bryr sig om dig...kram kram
du är en jätte bra mamma... du skrivet alltid så fint om dem, och du bryr dig... det är fan inte alla som gör det... stå på dig! du är en fin människa! :)
