En golftokig svensk hade tagit ledigt från spelandet ett tag för att resa ner till Tokyos glädjekvarter.
Han hade hört att japanskorna var något alldeles speciellt och det dröjde inte heller länge förrän han fick tag på en.
Det enda konstiga var, att medan de låg där och höll på för fullt, stönade hon "naranja, naranja" hela tiden, men han tänkte inte mer på det.

När han efter några dagar kom hem igen och återvände till golfbanan fick han syn på en japan, som verkade otroligt skicklig.
Svensken följde efter japanen en stund, och när japanen till slut slog en perfekt hole-in-one, kunde inte svensken hålla sig, han tyckte att han borde visa sin uppskattning på något sätt, så han ropade "naranja, naranja" för fullt, eftersom det var det enda han kunde säga.

Efteråt kom japanen fram till honom och sa på helt felfri svenska:
- Jag är mycket glad att du uppskattar mitt spel - men vad menar du med att ropa "fel hål"?