MIddag- Ett nödvändigt ont...
Kör en favorit i repris. Skrev detta 2008 =)
Men ganska skönt ändå med HÖG igenkänningsfaktor!
Middag - Ett nödvändigt ont
Men ganska skönt ändå med HÖG igenkänningsfaktor!
Middag - Ett nödvändigt ont
Minns förr ( innan man fick barn....), man orkade inte laga mat så man
1 ringde pizza,
2 gick ut å käkade eller
3 tog en tallrik flingor och fil, och en påse chips som dessert.
Det var en bra tid....
Nu är det mera "mamma, vad skall vi äta för mat?"
Så svarar man vad det blir som idag tex korv stroganoff.
"Usch, då tänkter inte jag äta, jag gillar inte korvstroganoff!"
Nä, men då får du vara hungrig, för idag blir det den maten.
FAST man vet han älskar det....
Så ställer man sig och skivar korv, häller i riset i det kokande vattnet. Samtidigt hittar Emelie datan och ställer om hela verktygsfältet, avinstallerar program, stänger ner program, öppnar nya och konverserar på DC.
SAMTIDIGT ringer Alex läkare som jag väntat på i 3 veckor. Korven och löken fräser, riset kokar, datan e oandvändbar och i telen står man gråtfärdig.
Får en tid om 2 veckor..... En telefontid.... *Tröstar mig med att vita blodkroppar och ämnesomsättning gått ner till max gränsen nu iaf....*
Maten är klar, det dukas, och alex vill ha mat ändå....
* Lägger upp maten och sätter mig, tänder ljus för att barnen skall få matro.
* Börjar röra å blåsa emelies mat och sträcker fram skeden NÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄ, vifta med armar å gallskrika
* Ställer undan tallriken...
* Tittar på Alex som glor på maten och säger "Det luktar inte gott iaf"
* Tar 72 djupa andetag och säger så lungt en mamma kan, ät inte då, men då blir d inget mer idag.
* Försöker igen med Emelie som fäktas spottar å fräser å vägrar.
* Kompromissar och låter henne ta en matbit själv.
* Tittar när hon kastar den på golvet.
* Funderar om det smakar gott så som dom håller på
* Smakar
* Mums, kastar i mig halva portionen till en grinande Emelie och en vresig surpuppas tankar om livet
* Tröttnar och lägger Emelie i sängen å säger Om du är trött så får du sova, inte tramsa med maten
* Tycker jag är duktigt konsekvent mamma och går med ett leende mot bordet och sätter mig
* Lyssnar på Alex klagosång som akompanjeras av oljuv musik skapat av bestikkling, slå-bestick-mot-tallrik/glas-och-se-om-mamma-blir-arg...
* Tröttnar och säger ifrån på skarpen
* Gör som alla mammor och hotar Om du inte lägger av blir det ingen efterrätt ( Yeah, yeah som om jag skulle planerat det)
* Tar en tugga när Alex hånler och ser när Emelie kommer och sätter sig
* Kommer på att jag inte är så konsekvent tydligen då
* Testar och mata igen, med samma misslyckade försök.
* Lyssnar på mycket tystare musik som alex kompanjerar.
* Blåser ut ljusen
* Äter sista tuggan, blir förbannad och dukar av.
* Lämnar bordet
* Byter bajsblöjja INTE orsak till gnället....
Seriöst, man lagar god ( ja, den är faktiskt god) hemmalagad mat och serverar, likförbannat skall de suras å tramsas å bråkas. Dom äter ju inte maten. Och för att prata klarsrpråk, I helvete heller jag låter dom få sin vilja igenom å leva på välling och macka.
Oh va jag längtar efter att laga mat imorgon igen *surar*
1 ringde pizza,
2 gick ut å käkade eller
3 tog en tallrik flingor och fil, och en påse chips som dessert.
Det var en bra tid....
Nu är det mera "mamma, vad skall vi äta för mat?"
Så svarar man vad det blir som idag tex korv stroganoff.
"Usch, då tänkter inte jag äta, jag gillar inte korvstroganoff!"
Nä, men då får du vara hungrig, för idag blir det den maten.
FAST man vet han älskar det....
Så ställer man sig och skivar korv, häller i riset i det kokande vattnet. Samtidigt hittar Emelie datan och ställer om hela verktygsfältet, avinstallerar program, stänger ner program, öppnar nya och konverserar på DC.
SAMTIDIGT ringer Alex läkare som jag väntat på i 3 veckor. Korven och löken fräser, riset kokar, datan e oandvändbar och i telen står man gråtfärdig.
Får en tid om 2 veckor..... En telefontid.... *Tröstar mig med att vita blodkroppar och ämnesomsättning gått ner till max gränsen nu iaf....*
Maten är klar, det dukas, och alex vill ha mat ändå....
* Lägger upp maten och sätter mig, tänder ljus för att barnen skall få matro.
* Börjar röra å blåsa emelies mat och sträcker fram skeden NÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄ, vifta med armar å gallskrika
* Ställer undan tallriken...
* Tittar på Alex som glor på maten och säger "Det luktar inte gott iaf"
* Tar 72 djupa andetag och säger så lungt en mamma kan, ät inte då, men då blir d inget mer idag.
* Försöker igen med Emelie som fäktas spottar å fräser å vägrar.
* Kompromissar och låter henne ta en matbit själv.
* Tittar när hon kastar den på golvet.
* Funderar om det smakar gott så som dom håller på
* Smakar
* Mums, kastar i mig halva portionen till en grinande Emelie och en vresig surpuppas tankar om livet
* Tröttnar och lägger Emelie i sängen å säger Om du är trött så får du sova, inte tramsa med maten
* Tycker jag är duktigt konsekvent mamma och går med ett leende mot bordet och sätter mig
* Lyssnar på Alex klagosång som akompanjeras av oljuv musik skapat av bestikkling, slå-bestick-mot-tallrik/glas-och-se-om-mamma-blir-arg...
* Tröttnar och säger ifrån på skarpen
* Gör som alla mammor och hotar Om du inte lägger av blir det ingen efterrätt ( Yeah, yeah som om jag skulle planerat det)
* Tar en tugga när Alex hånler och ser när Emelie kommer och sätter sig
* Kommer på att jag inte är så konsekvent tydligen då
* Testar och mata igen, med samma misslyckade försök.
* Lyssnar på mycket tystare musik som alex kompanjerar.
* Blåser ut ljusen
* Äter sista tuggan, blir förbannad och dukar av.
* Lämnar bordet
* Byter bajsblöjja INTE orsak till gnället....
Seriöst, man lagar god ( ja, den är faktiskt god) hemmalagad mat och serverar, likförbannat skall de suras å tramsas å bråkas. Dom äter ju inte maten. Och för att prata klarsrpråk, I helvete heller jag låter dom få sin vilja igenom å leva på välling och macka.
Oh va jag längtar efter att laga mat imorgon igen *surar*
Kommentarer
Trackback