Mera arg
Ser att nått i synfältet inte stämmer..
Sen NÄR har min soffa blåa ränder i sig?
På bara ena sittdelen och andra ryggstödet?
Jo, i ung en dag sen min dotter bestämt att zebrarandigt är färgen i sommar!
Beige soffa med blåa ränder på sig.
Så nu blir det till att tvätta den där jeffla soffan igeeeeen.
Inte första gången man tvättar den, en gång läckte blöjjan på klädseln, en annan gång så kom det choklad.
Trots allt köpte jag ju denna soffan för den marknadsfördes med "Detta är soffan för småbarnsförälder. Den tål att hoppas i, sittas på armstöd och man kan tvätta klädseln flera gånger eller i värsta fall köpa ny klädsel"
Grattis IKEA, ni har just gjort en stooor investering, när jag nu har denna soffan.
Hade man inte 40 % rabatt som medlem på rean på klädseln.....
Men annars tar jag iof tacksamt emot förslag hur man får väck bläck...
När jag sitter där och surar och känner blodtrycket förpassas från mina ådror till en central del i tinningen så säger Alex försiktigt....
"Mamma"
Jag tittar upp och ser att Alex fält ner locket på pianot. Mitt piano som jag fått av min älskade morfar innan han dog.
Tror jag fick det när jag var runt 7- 8 år och under stolen stod typ till morfars bästa kompis...
Pianot betyder såååå mycket för mig. Det är inte vidare vackert, eller speciellt utsmyckat, men det är det finaste piano jag fått, för jag har fått det av kärlek av min stolta morfar! Som jämt sa att jag skulle spela med hjärtat.
Ett fint piano som egentligen bara tar plats, men jag KAN inte göra mig av med det.
Iallafall står han där vid mitt piano...
Och pekar...
Ser två stoooora K, säkert 20 cm höga!
Inristade i pianot!
Mitt piano.
Mitt emellan K:na så har han målat en kossa med två stora K, berättar Alex stolt.
Och på andra sidan en stor hand.
Heeeeeeeeeeela pianot är rispat nu.
Han har målat så fint med en nagelfil, en vass sådan.
Vart skogstokig och berättade vad det betydde för mig och hur besviken jag blev nu.
Ställer mig i köket med disken och grinar.
Alex kommer och kramar och säger förlåt mamma, jag visste inte du fått det av morfar.
Talade om att man gör inte så och att det kallas skadegörelse o sånt.
Han säger "Du behöver inte gråta nu, du har ju oss nu istället för din morfar"
Sen var hela konkarongen om döden igång.
Nu sitter jag här med zebrasoffa och ko-piano.
Vackert.
Strålande konst.
Hoppas fan han blir känd å pianot blir värt miljoner....
ASG :P
Påminner mig om när jag var 4-5 år gammal och jag o granntjejen tog tusch-pennor och ritade nakna människor på tapeterna i mina föräldrars sovrum... Mina föräldrar blev iiiiiiinte glada. Men du, de skrattar idag när de berättar historien för folk =)
Kramis
Skrattar
"Alex kommer och kramar och säger förlåt mamma, jag visste inte du fått det av morfar."
Precis som om det skulle gå bra med skadegörelse bara det inte hade varit något från mofar. >8^))
HAHAHA det är inte lätt att ha barn. Nu ska jag berätta en sann historia som hände för många år sedan som en vän berättade för mig. Grabben är fyra år gammal och går fram till mamma och säger förlåt mamma, Vad är det lilla gubben. Förlåt mamma. Men vad är det vad har du gjort? Gå ner i källaren så får du se säger den lilla pojken ångerfull. Mamma går ner i källaren där hon har sin odling av alla slags blommor orkideer och mycket ovanliga växter. Alla blommor va avklippta till roten. :D Det bästa va att mamman tröstade den lille förtvivlade pojken och sa att det gjorde ingenting. Så jag tycker att lite kiss i soffan och repor på pianot jaja bli inte arg på barnen det är vår framtid ju
Mvh Pally
Usch, stackare.. skickar en kram till dig!
Angående "konstnären" så håller jag helt med dig. Fattar inte hur folk kan vara så sjuka!
Kanske skall förtydliga mig lite =)
Visst blev jag arg, men självklart står man ju å försöker hålla sig för skratt när han stolt skryter om att han målat en ko med klövar och försökt stava KO. Han har ju självklart tyckt pianot ser trisst ut och eftersom jag jämt säger att han målar så fint har han väl bara försökt piffa upp det. Jag vet med han inte gjort det på djävulskap =)
Nu skrattar jag faktiskt åt det, kon är ganska söt =)
hahahahahaha...............va gulligt av honom att säga förlåt mamma du måste inte grina mer...... och jag hade blivit arg me om Kev hade gjort så men sen hade jag nog skrattat me......... för några år sen så tog Kev och tänkte måla på väggen i vardags rummet och vi sa till honom flera gånger att han inte fick göra de.....men sen tänkte vi testa och se hur han skulle reagera om man sa okej du får måla på väggen men bara där i hörnet där vi har "Kev´s konstnärs Hörna" med teckningar som han gjort på dagis osv..... och jäklar va paff han såg ut och väldigt skeptisk oxå... och det tog en bra stund innan han vågade försöka men han tog ju och målade på väggen och då kunde vi ju inte säga nej heller när vi hade sagt att han fick.... och vardags rummet ska tapetseras om i vilket fall som helst......
När min lillasyster var mellan 4-6 år gammal (tror jag) så frågade hon min pappa vilken plats i bilen som var hennes. Pappa svarade att hon fick sitta vart hon ville, syrran insisterade på att få veta vilken plats som var hennes, och till slut sa pappa, vi kan väl säga att den här platsen är din, och pekar på en av bakdörrarna. Då tar syrran upp en spik och börjar rista in sitt namn i dörren på bilen. HAHAHAHAHAHA pappa skrattar åt det idag, men inte när det hände. :-D
